Skönt att läsa att om man bara grillar förnuftigt, så är medelhalten av PAH betryggande lågt. Till och med under gränsvärdet för motsvarande livsmedel som säljs i affären.
Livsmedelsverket har i en studie låtit 29 personer grilla korv och karré vid hemmagrillen. Efter analyser konstaterades att bara man grillar ”rätt”. Det vill säga, över glöd, och inte öppen låga, då kan du med gott samvete äta grillad mat ofta.
Grillar du helst över öppen låga så kan du vid ett enda tillfälle få i dig lika mycket PAH som under en månad. Och då är min rekommendation till dig att inte äta grillad mat mer en några få gånger på en säsong.
Anneli Frisk
Jag pratar inte om prognosen för sommartemperaturen men däremot om matens effekt på hälsan. I denna studie från Lunds universitet framkommer att så kallad nordisk mat påverkar det dåliga (LDL) kolesterolet i rätt riktning, ökar på det goda (HDL) och att inflammationsfaktorer som är förstadie till diabetes typ 2 minskade.
Till nordisk mat räknas frukt, bär, grönsaker, rotfrukter, baljväxter, kål, nötter, vilt, fågel fisk, fullkornsprodukter, rapsolja och fettsnåla mjölkprodukter. Rött kött ingår men i mindre mängder.
Maten är enligt mitt sätt väldigt okomplicerad, ingen diet utan mer kloka val helt enkelt. Läs artikeln i sin helhet om du vill läsa vad gruppen som inte hade lika bra resultat åt under de sex månader som studien pågick.
Maria Sitell
Vilket ansvar har man som vuxen när man misstänker att andras barn far illa? Jag tycker att man ska våga lägga sig i, våga fråga och våga ringa till socialtjänsten. Av dessa anledningar tycker jag att intervjun med läkaren och docenten Anna Sarkadi är bra och värd att spridas.
Anneli Frisk
I dag vill jag bara tipsa om artikeln Fettet och hälsan- rapport från ett seminarium som Mats Halldin, medicinsk chef på Netdoktor, skrivit.
Vilken mat är bäst för hälsan? Jo det är bland annat att:
- Äta mycket fisk, frukt, grönsaker, böner och linser
- Tänka på fettkvaliteten
- Äta lite kött och köttprodukter
- Dricka måttliga mängder alkohol
Anneli Frisk
Äntligen en debattartikel med klös i och som tydligt visar på det sneda i vaccindebatten. Cancerfonden, ordförande för Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi, cancersamordnare vid SKL och några ytterligare tunga aktörer beskriver tydligt i Brännpunkt den 29 april hur myter kring vaccinering av en av våra största cancerformer underminerar både vetenskap och människors möjligheter till hälsa. Att slippa cancer. För det är faktiskt det som HPV-vaccinet handlar om.
Jag finner ingen anledning att presentera de data som nämns i artikeln utan hänvisar till artikeln i sin helhet.
Vaccineringens nytta överstiger med råge dess risker, vetenskapligt sett. Det förlitar jag mig på.
Maria Sitell
Här är en väldigt bra läsning från BJA (British Journal of Anaesthesia) för alla som är intresserade av hur hormonet insulin påverkar metabolismen. Med tanke på den debatt vi har kring kolhydrater kan den räta ut en hel del frågetecken.
Vilken dag som helst, när jag har tid, ska jag försöka mig på en populärvetenskaplig svensk sammanfattning.
Maria Sitell
Vad ska det gemensamma gå till? En ideologisk fråga som blir enklast när den hittar en viktig samhällsfråga. Skolmaten är en sådan. Förra söndagen skrev DN om betydelsen för att maten för skolbarnen måste få kosta – av flera anledningar. Jag håller med.
Det gemensamma ska primärt gå till basverksamhet. Exempelvis skolmaten.
Maria Sitell
Tänk om denna artikel hade publicerats i någon av våra stora morgontidningar istället för den smått otroliga artikeln i Svenska Dagbladet om betydelsen av en potatis mindre i tallriksmodellen. Då hade vi fått fakta, satta i sitt sammanhang och med ett fokus som är relevant. Jag rekommenderar gärna bloggen träningslära.
Maria Sitell
Om artiklarna i Svenska Dagbladet på tema Tallriksmodellen säger jag:
- Är det någon på allvar som tror att en potatis hit eller dit spelar någon roll för vikten i långa loppet? Av reaktioner att döma igår så är svaret nej på detta. Tack för alla kloka kommentarer på Twitter och Facebook. Det finns hopp!
- Våra kroppar behöver mer frukt, rotfrukter och grönsaker än vi äter idag. Närmare bestämt cirka 500 gram per dag. Det motsvarar ungefär fem portioner (ett äpple: cirka 110 gram). Tallriksmodellen är ett bra sätt att få i sig mer av denna grupp mat. Det var huvudsyftet med tallriksmodellen.
- I texten från SvD idag lördag går att läsa att ”männens främst skäl för att rata modellen är att den innehåller för mycket kolhydrater och att den inte passar deras livsstil. Även kvinnorna anser att modellen är för energität”. Lite undersökande journalistik på detta hade visat att många undersökningar, så nära som i Danmark, presenterar data att matvanor där tallriksmodellen och några mellanmål per dag som grund minskar vikten. Intressant i sammanhanget är att samma personer inte åt kakor, glass, läsk.
- Undersökningen är framtagen av Life. Kan det vara så att tipset att få i sig alla vitaminer och mineraler istället handlar om att äta piller?
- Pedagogiska hjälpmedel, såsom tallriksmodellen, är en hjälp för att få i sig bra mat. I tidigare patientkontakter och vid föreläsningar om bra mat har jag alltid poängterat att man ska använda den på ett smart sätt och tänka efter. Om man vill kan man ju bygga den på höjden vilket förstås ger mer energi. Det har alla förstått, och skrattat lite.
- Självklart uppnår vi inte bra matvanor genom att fokusera på enskilda livsmedel utan på helheten. Det gäller för smör, margarin, potatis, kött och bröd.
- Lika självklart uppnår vi bra hälsa genom att välja godis, läsk, kakor, chips till sällanmat och röra på oss mycket mer.
Maria Sitell
“Förra året översteg för första gången antalet döda i demenssjukdom antalet döda i hjärtinfarkt i vårt land” skriver representanter för forskarnätverket Swedish Brain Power i SvD.
Artikeln Se allvaret i hotet från Alzheimers sjukdom gör mig både förvånad och arg. Detta när jag inser att det inte satsas tillräckligt med resurser på forskning och kunskapsspridning. Det är ju helt galet!
150 000 svenskar lider av någon form av demenssjukdom och årligen drabbas 20 000 av Alzheimers. Det är ett stort folkhälsoproblem som kostar människor stort lidande och samhället enorma summor (mer än 50 miljarder per år). Bra att detta synliggörs. Artikeln kunde gott ha varit tuffare. För det krävs bevisligen mer för att svenska politiker ska inse vilket hot demenssjukdomar är.
Anneli Frisk
