Att fettsugning på magen inte håller i all evighet är välkänt. Nu visar nya studier från Journal of Clinical Endocronlogy & Metabolism (JCEM) att det fett som kommer tillbaka är av den sämre sorten som är förknippat med ökad risk för hjärt- och kärlsjudomar och diabetes 2.
Maria Sitell
Livsmedelsverket får uppdraget att samla och tillhandahålla den bästa tillgängliga kunskapen om bra matvanor till hälso- och sjukvårdspersonal. Det är en helt nödvändig uppgift då de som förmedlas i vården visar vad som är betydelsefullt för individen.
Vi kommer att följa uppdraget här på bloggen.
Maria Sitell
Tekniken går framåt så fort att folk glömmer bort gamla hederliga och riktiga kunskaper som tvätt och temperatur. När jag var på jakt på kalsonger till min man för några veckor sedan fick jag gå från affär till affär för att hitta några som har tvättrådet ”60 grader”. I alla affärer fick jag frågan ”varför ska du tvätta dem så varmt?!”
I dag tillsätter fler och fler silverjoner till kläder för att de ska kunna tvättas vid lägre temperaturer, när det egentligen är bättre att ta bort och död på bakterier och svettlukt genom att tvätta vid tillräckligt hög temperatur. Att silver läcker ut i naturen är inte bra eftersom det kan ge upphov till bland annat hormonstörningar och antibiotikaresistens. Miljöminister lena Ek uppmanar nu landstingen att se över användandet av ämnet. Eftersom det kan ge sjukvården problem.
Som konsument kan vi börja köpa kläder utan nanosilver och istället ta tillbaka förlorad kunskap om att tvätta kläder vid högre temperaturer som 60-95 grader.
Anneli Frisk
Livsmedelsverket kommenterade igår SvD krigsrubriker med att det är liten risk att bli sjuk av skolmaten. Bra att de agerar snabbt och kommer ut med bra information. Även informationen kring detta med att många tror att opastöriserad mjölk är nyttigare är värt att läsa.
Anneli Frisk
Jag har seglat runt i många varma länder och lagat mat med lokala råvaror. Tack vare att jag tvättar händer, innan, under och efter matlagning, diskar skärbrädor och knivar samt är noga med kylan och tillagning, har vare sig jag, min familj eller vänner blivit sjuka av maten. Det är nämligen så att bakterier finns naturligt överallt runt omkring oss och det är den som lagar maten, som har till uppgift att se till att maten tillagas ordentligt. För exempelvis så dör campylobacter vid upphettning. Det är därför man ska genomsteka kycklingen till 70 grader.
Skolköken gör således inte fel om de köper in icke svenskt kött och de serverar inte farlig mat som man kan tolka rubrikerna ”Stor risk för smittat kött på skolmatsedeln” och ”Serverat: En tallrik magsjuka”. Däremot finns det ett problem som man behöver ta tag i och det är att ett av tre skolkök har inte grundläggande utbildning om hur man hanterar livsmedel. Sedan skulle jag gärna se att man köpte närproducerat ändå.
Anneli Frisk
Jag måste erkänna att jag kände mig lite överraskad idag när jag läste DN Debatt som är signerad Yngve Björkman, ord. i Fiskbranschens Riksförbund och Terje Marinussen, vd Norges sjömatråd. De pekar på att Sverige (och de hävdar att det är Landsbygdsminister Eskil Erlandsson som ligger bakom) främst fokuserar på det svenska lantbruket, med andra ord – främst på det som ligger på land. Även satsningen MatLandet anklagas för att ensidigt fokusera på denna del och glömma bort den stora del av svensk matkultur som fisket utgör.
Med tanke på att Sverige har en stor del av sin gräns mot hav så har de en poäng. Var talas det om maten från havet? Jag måste erkänna att jag inte har tänkt i dessa banor i så hög grad.
I Norge – där hela landets kust ligger mot Nordsjön – är fisket en väsentligt större del av mat både matkultur och ekonomi än vad vi har i Sverige.
Jag tror att de pekar på en viktig sak – fisken behöver få större plats i Sverige, inte bara på tallriken utan i vårt sätt att prata om vilken mat som är god, miljövänlig och enkel att tillaga.
Jag har inte kunskapen om hur väl deras påståenden mot ministern överensstämmer med verkligheten. Men, jag vet däremot att mer fisk mår vi alla bättre av och jag håller helt med om att det är en skröna att barn inte gillar fisk. I själva verket är fisk enkel mat att tillaga och det flera sorter som är mycket miljövänliga och dessutom finns bra och enkla märkningar som visar vilka dessa fiskar är. Tänker främst på MSC-certifieringen.
I den feta fisken finns omega 3-syror av mycket högklassisk kvalitet och den finns inte i motsvarande form i något annat livsmedel. Att äta exempelvis lax, sill, sardiner och makrill två-tre gånger i veckan har stor inverkan på hälsan. Och vill du inte äta bara fet fisk är det också bra för kroppen att äta torsk, sej, hoki, kummel, rödspätta med mera.
Självklart gäller mitt resonemang den fisk som kommer från det så kallade fria havet på vår västra sida, inte från Östersjön.
Maria Sitell
Hälften av alla barnfamiljer väljer hel- och halvfabrikat till middagen. Det är en hög siffra, men med tanke på hur få det är som lagar mat från grunden i min omgivning trodde jag faktiskt att siffran skulle vara högre. Självklart är det bäst att laga maten själv från oprocessade råvaror eftersom man då kan kontrollera saltmängd och val av fett och undvika tillsatser.
Men har man inte tid så är ingen större katastrof att välja en enklare lösning. Det viktiga är att man äter mat och inte hoppar över helt eller bara serverar chips eller en vetelängd. Serverar man grönsaker och bra tillbehör till så brukar det bli en bra balans ändå. Många helfabrikat som exempelvis blodpudding är ju dessutom en jättebra middag.
Anneli Frisk
Ansvaret för folkhälsan är inget nytt. Numera ligger den hos Socialminister Göran Hägglund (KD) vilket visar på en ökad seriositet i frågan enligt vad DN skriver. Men – ansvaret – det är inget nytt. Det är bara det att nu är siffrorna lavinartade och reaktionerna för att göra något blir mer rejäla. Det är bra – MEN – det är just här problemet ligget; intresset eller prioriteringen för folkhälsan har legat långt, långt ner till förmån för de mer akuta insatserna inom hälso- och sjukvården som har prioriterats på bekostnad av de förebyggande insatserna. Och nu har vi resultatet; nästan hälften av Sveriges befolkning är överviktig (har BMI över 25). Och övervikt är en väldig riskfaktor för diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar, vissa cancerformer och ledbesvär, med mera. Det kostar, både i lidande och i pengar.
Självklart välkomnar jag ministerns satsning kring att fler aktörer ska agera. Men jag är också kritisk till att (främst) Socialdepartementet med nu (men även tidigare) sittande minstrar, inte har lyssnat tilllräckligt mycket tidigare på den vetenskap som finns i frågan. Varför har man inte gjort det?
Livsstilsfaktorernas betydelse för en bättre folkhälsa är avgörande. Och hade viljan funnits tidigare hade frågan förmodligen inte varit såpass akut som den är idag. Det går att arbeta med både vårdande och förebyggande verksamhet samtidigt.
Det finns massor av goda insatser som redan är påbörjade och som kan lyftas upp till nationella aktivieteter. Fler cykelbanor är ett bra initiativ, promenadslingor ett annat. FYSS är ett strålande initativ kring recept på fysisk aktivitet. Västerbottenprojektet i Norsjö kommun visar hur man genom förändrade matvanor minskade sjuklighet i de så kallade livsstilssjukdomarna.
När jag var verksam på Folkhälsoinstitutet för cirka 15 år sedan var budgeten för mat och motionfrågor endast några tiondelar av vad som bugeterades för HIV-frågor, för rökning, alkohol och skadeförebyggande arbete. Det gav resultat – Sverige är idag ett föregångsland för en rökfri miljö även om det finns oroväckande siffror kring att rökningen ökar igen, bland de yngre.
Livsstilsfrågorna hos distriktsläkarna och distriktssköterskorna är avgörande. Undersökningar visar att om inte vårdpersonal frågar om övervikt så tolkar patienten det som att det är inte så farligt. Det är i princip tjänstefel att låta bli, anser jag.
Ett system inom primärvården som stimulerar till att betona betydelsen av livsstilsförändringar är därför mycket välkommet.
Idag har vi en enormt spretig debatt kring vilken mat som är bra för hälsan. Jag efterlyser tydligare politisk vilja kring vilka matråd som ska gälla på de arenor som folkhälsan ska bedrivas. Ett bra exempel på en föredömlig insats på en väldigt relevant arena är ministerns förslag på godisfria kassor i matbutiken. Det införde Hemköp redan 2007. Det är bara att följa efter.
Folkhälsoarbete är ingen ersättning för vård utan för sjukdom, kom ihåg det!
Maria Sitell
Äntligen, svart på vitt; fleromättat fett minskar leverförfettning hos personer med bukfetma, även om de inte går ner i vikt. Det visar Uppsalaforskare i en oberoende koststudie.
Med andra ord: oavsett om du går ned i vikt eller inte så har de som äter fett från oljor och fet fisk mindre mängd leverfett än de som äter fett från smör och kött. Ökad fettmängd kring levern är skadligt för ämnesomsättninen och är på sikt riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2.
Även insulinkänsligheten och inflammationer dämpades hos den grupp som bytte mättat fett mot fleromättat. Och främst handlar det förstås om de essentiella (livsnödvändiga) fettsyrorna omega 3 och omega 6.
Studien läses i sin helhet här: den är superintresent enligt mitt sätt att se.
Maria Sitell
Syre är, som vi alla vet, elementärt för att vi ska leva. Men syret ger också upphov till fria radikaler, som är skadliga för vår kropp. Det kan vi inte göra något åt, eftersom det är en naturlig process och vi måste ha syre. Vi kan dock gärna hjälpa vår kropp genom att äta mat som innehåller rikligt med antioxidanter.
När man tränar hårt så använder kroppen mer syre, det blir en oxidativ stress. Man får med andra ord högre nivåer av skadliga ämnen i kroppen. Därför är det ännu viktigare att äta rätt när man tränar hårt.
En antioxidant som är väldigt skyddande är lykopen som finns i tomater. Endast ett litet glas tomatjuice om dagen eliminerar denna biokemiska stress visar forskare vid Stockholms Universitet i en artikel i Brittiska Nutrition Journal.
Anneli Frisk
