Att komma åt överviktsproblematiken är en svår nöt att knäcka. Trots att Malmö sedan flera år jobbar aktivt med att minska Malmöbarnens övervikt har det gått åt fel håll. I dag är drygt 25 procent av 10- åringarna i Malmö överviktiga eller lider av fetma uppger Sydsvenskan och Dagens Medicin.
Det är viktigt att angripa problemen från flera håll. Skola, föräldrar, vården, kommunen och fritids. Går man in med miljoner kan samhället spara miljarder. Och det viktigaste, vi kan minska risken för att barnen drabbas av följdsjukdomar i förtid.
Jag tror på:
- Slopad moms på bär, frukter och grönsaker. Det är en jämlikhetsfråga att alla ska ha råd att köpa frukt och grönt
- Prisökning (sockerskatt) på sämre varor som exempelvis läsk, godis och snacks
- Utbildning och stöd. Inte bara till barnen utan till hela familjen
- Att barnen går eller cyklar till och från skolan.
Anneli Frisk
3 comments
Trackback e pingback
No trackback or pingback available for this article
Jag tycker förstås att alla dina punkter är bra men jag skall ställa en retorisk fråga.
Om det till frukost finns vaniljyoghurt, O’boy, START! müsli och vitt bröd, skulle billigare frukt göra skillnad. Kanske, men frukten skulle antagligen bara vara ett komplement, inte ersättning för ovan nämnda varor.
Skulle det göra någon skillnad om det var skatt på läsk och godis? Nej, eftersom de varor jag nämnt tyvärr inte kommer att räknas in i kategorin.
Skulle det göra någon skillnad om barnen cyklade? Svar nej, det skulle i så fall krävas att det är riktigt långt till skolan.
Skulle utbildning och stöd göra skillnad? Ja, antagligen, men i vilken form pratar vi om?
Min mening är inte att dra någon sorts LCHF-propaganda, samma aha-upplevelse kan man nämligen få av Viktväktarna eller vad som helst. Som LCHF:are läser man ofta på innehållsförteckningarna och lär sig vad saker och ting innehåller. Jag tror inte att många är medvetna om vad exempelvis köttbullarna innehåller mer än den gnutta kött de har. Hur mycket socker är det i exempelvis i ketchup som barnen vräker på pastan? Jag blir mörkrädd när jag ser vad folk lägger upp på banden vid kassan i affären. En majoritet av maten som folk anser vara ”normal” mat är rena kaloribomber. Då kommer det varken hjälpa med någon enstaka frukt eller att godiset på helgen blir dyrare eller att ungen tar ett extra varv på cykeln. Mina frukostexempel (vaniljyoghurt, O’boy, START! müsli och vitt bröd) är exempelvis rent godis.
Min poäng är att de så kallade dolda kolhydratbomberna är ett stort problem. Dina punkter kan hjälpa till förstås men man kanske även borde tag i detta. Men föräldrar borde veta att START! kan jämföras med kaksmulor, eller gör de inte det? Eller är det här utbildningen måste in? Men är inte nyckelhålet SLV:s form av utbildning? Och det hjälpte inte! Jag tror också att momsbefrielse på frukt kan vara bra men en sockerskatt kan inte bara gå på lördagsgodiset utan även O’boy och annat frukost/fika/kvällsmat-”godis”. Du skrev endast ”exempel” så du kanske håller med mig i denna fråga. Hur som helst, det krävs antagligen som du säger, ”att angripa problemen från flera håll”. Och visst kan det säkert till viss del vara en klassfråga.
Hej Niclas!
Med utbildning menar jag att:
* man börjar tidigt i förskolan och skolan att lära barnen vad som är bra att äta.
* man har hemkunskap
* man satsar på att ha föräldrarutbildning på vad som är bra mat. För det går ju inte bara att lära barnen om föräldrarna köper hem dålig mat.
* man utbildar nyblivna föräldrar på BVC om vad som är bra mat för det lilla barnet och barn
När det gäller stöd så är det många föräldrar som är oroliga över sitt barn vikt men de upplever att de får för lite, om någon, hjälp och stöd. http://sitellochfrisk.se/2011/09/varfor-ar-det-sa-fa-barn-som-far-hjalp-med-sin-overvikt/
Att barnen går och cyklar till skolan är oerhört viktigt eftersom det ger vardagsmotion. Och det är viktigare än att de går på gympa en gång i veckan.
Det är inte bara sockerinnehållande livsmedel som orsakar övervikt. . Ganska många barn får inte någon frukost alls eller någon kvällsmat.
Hälsningar, Anneli
Ja, jag håller helt med. Problemet är nog komplicerat och behöver många angreppspunkter.