Ägg är bra mat, även för blodfetterna, skriver SvD idag. Ja, det är väl egentligen ingen nytt. Studen är gjord med hjälp av den amerikanska äggindustrin men förändrar inte min syn nämnvärt ändå. Ägg har alldeles länge varit ett livsmedel som har blivit styvmoderligt behandlat. Anledningen är att det innehåller relativt höga halter av kolesterol.
Kroppen är oftast väldigt finurlig. Det har varit känt länge att kroppen ofta balanserar sin egen (endogena) produktion när det tillförs likartat ämne utifrån (exogent). Med andra ord så minskar kroppens egen kolesterolproduktion när vi äter mat med kolesterol. Samma sak gäller för andra ämnen som exempelvis läkmedlet kortison och cortisol (endogent).
Det låter i artikeln som om detta är något man har kommit på nu men detta har varit känt länge vilket göra det ännu mer förvånande att ägget har fått stå i skamvrån såpass länge.
Det är inte mängden kolesterol i maten som påverkar våra blodfetter (kolesterol och triglyderider) utan det är framförallt vilket slags fett vi äter, hur mycket socker vi äter och inte minst dricker och om vi är rörliga eller inte. Majoriteten av näringsforskare är överens om att vi ska äta mer av omättat fett, mindre socker och ha aktiva muskler och god kondition för att uppnå goda blodfetter.
Det finns aktörer som dels påstår att blodfetterna spelar liten roll för hälsan, dels säger att mättat fett inte påverkat blodfetterna negativt. Hur detta påverkar hälsan kan du läsa om i Västerbottenprojektet. Det finns mängder av andra studier, googla på Västerbottenprojektet och skapa dig en egen uppfattning.
Ägg är en fantastiskt näringsinnehållande oval liten bulle med bland annat A-, D-, och E-vitaminer. Och B12.
Äggrestriktioner har jag aldrig förstått mig på, ägg är ett helt vanligt livsmedel som liksom all annan mat ska ätas i lagom mängder.
Maria Sitell
Uuuh vad äckligt. Läser precis att pizzasalladen på en pizzeria i Sundsvall gjort 27 människor sjuka i vinterkräkan. En person i personalen bar på noroviruset. En av matgästerna, hade sämre immunförsvar, och är nu död.
Jag blir faktisk arg när jag tänker på att någon går och jobbar med mathantering när han/hon är magsjuk. Har du drabbats av magsjuka ska du vara hemma från jobbet. Och verkligen inte jobba med livsmedel.
På min dotters skola har de instruerat alla barn att de måste tala om för en vuxen direkt när de mår illa. Barnen ska inte vänta för att se om det går över. För vinterkräksjukan sprids så lätt och ingen vill drabbas. Sedan är det också viktigt att tvätta händerna ordentlig. Innan maten och efter toalettbesök.
Anneli Frisk
Mat är medicin. Det visste redan Hippokrates. Dessvärre är det allför många inom vården som förbiser vikten av att patienterna äter tillräckligt mycket och näringsriktig mat. Anledningen är, tror jag, att mat inte anses vara särskilt viktigt jämfört med läkemedel.
Jag är inte så naiv att jag anser att man ska äta mat istället för medicin. Men, man måste äta ordentligt för att medicinen ska ge bäst effekt.
Äldre som äter mer frukt och grönsaker får ett ökat immunsvar vid vaccination visar en ny studie som publicerades i American Journal of Clinical Nutrition.
För oss yngre gäller det samma. Ät ordentligt med mat. Och mycket grönsaker och frukt. Minst 1/2 kilo om dagen. Då får du ett bättre skydd mot sjukdomar.
Anneli Frisk
Världens äldsta människa har dött. Besse Cooper blev 116 år. Hennes hemlighet till att bli så gammal, enligt henne själv, var att hon skötte sitt och inte åt skräpmat.
Att äta sunt och tillräckligt med bra mat är en enormt viktig del för att kroppen ska må bra. Vi kanske inte kan förvänta oss att leva så länge som Besse, men förhoppningsvis kan vi leva friskare genom att äta bra.
Bland annat påverkar viss mat våra tarmbakterier på ett positivt sätt. Vissa av våra tarmbakterier producerar nämligen antioxidanter som skyddar oss mot hjärt-kärlsjukdomar visar ny forskning från Chalmers och Göteborgs Universitet. Studien är publicerad i Nature Communications.
Ska nog se till att jag syrar rödkålen redan idag 
Anneli Frisk
I Mjölkspegelns sista (och inte bara senaste, tyvärr) nummer berättar jag om den vanligaste orsaken till sockersug och vad så kallat sockerberoende i nio fall av tio handlar om. Bläddra fram till sidan 9 så hittar du krönikan.
Maria Sitell
Hans Rosling, professor i internationell hälsa, är min idol. I söndagens Agenda ger han svaret på hur ökad välfärd bidrar till ökad användning av fossila bränslen, hur och varför de allra fattigaste hela tiden ”fylls på” i den globala befolkningsstatistiken Och hur detta har att göra med våra milleniemål för klimatet. Att vi går under om vi inte gör nåt åt det – typ.
Men, dessutom visar han
- att det går att förändra
- hur det ska ske
Och han gör det på ett pedagogiskt sätt som du ser 17 minuter in i Agenda.
Sluta tänka i u- och i-länder. Enligt Rosling är det fullständigt förlegat begrepp som inte heller är relevant för världens utmaningar.
Vi ska bekämpa den mest extrema fattigdomen, den som handlar om att inte ha skor på fötterna och mat på bordet. Parallellt ”kräva” att den mest rika delen av världen agerar mot klimathotet – före alla andra. Den rikaste miljarden har inte förändrat sin energianvändning de senaste 20 åren och använder idag hälften av den fossila bränslen.
Rosling säger vidare att de välståndsnivåer som ligger mittemellan de mest extrema fattiga och de mest extremt rika på ett eller annat sätt tar sig vidare i näringskedjan och arbetar sig upp mot bättre villkor. Men detta gäller inte för den allra fattigaste delen av världens befolkning. Åtgärderna för att även de ska kunna ta ett trappsteg mot ett bättre liv är i korthet att
- Satsa på familjeplanering
- Förbättra mödravården
- Minska barnadödligheten
Det finns ingen genväg enligt Hans Rosling. Den rika världens energiförsörjning kan inte vara som den är idag. Ju fler som blir välbeställda desto mer grön energi är helt nödvändig. Alternativet finns inte – i dubbel bemärkelse.
Maria Sitell
PS: Kom ihåg att se Agendainslaget – det är en studie i pedagogik. DS.
Övervikten har ökat både i Sverige och Globalt. En del skyller på sockret, en del på vita gifter, en del på köttkonsumtionen, en del på bristen på grönsaker och andra på bristen på fysisk aktivietet. Sanningen är såklart inte bara en av faktorerna. Det är kombinationen.
I det fantastiskt bra programmet Historieätarna som i det senaste programmet åt sig igenom 1970-talet får man en stor inblick i detta.
Sedan 1970 har vi ändrat vår beteende och konsumtion enormt. Bland annat så har vi förändrat vårt intag till:
- Mycket större portioner.
- Vindrickandet har ökat
- Luncher från restaurang och uteätandet har ökat.
- Vi äter middag senare på kvällarna
- Rör vi oss mycket mindre
- Ökat konsumtionen av kött. Från 70 gram person/vecka till 250 gram/vecka
Anneli Frisk
Genom att äta D-vitamin kan du förbättra ditt immunförsvar. Dels eftersom det förstärker slemhinnans immunförsvar och dels för att inflammationer dämpas. Att man nu rapporterar fler och fler studier som tydliggör vikten av att ha goda nivåer av vitaminet i kroppen är fantastiskt bra.
Försäljningen av D-vitamin borde öka efter gårdagens nyheter om hur viktigt D-vitamin är. Forskaren Peter Bergman på KI förklarade briljant hur viktigt D-vitamin är, och varför det är för tidigt att rekommendera megadoser redan nu.
Men, äter man inte äter fisk eller inte har varit ute tillräckligt i solen i somras är det bra att förstärka sitt lager med vitamindroppar eller en vitamintablett. Men inte i för höga doser.
Vitaminet är fettlösligt och lagras i vår kropp. Höga doser under lång tid är därför inte bra. Vad många andra kostexperter än säger så är D-vitamin farligt i för stora mängder. Som alltid är det en dosfråga.
Stora doser är toxiskt och kan leda till exempelvis hyperkalcemi. Nyfödda och barn är känsligare än vuxna. Det finns ett flertal rapporter om hyperkalcemi hos barn när man okritiskt har supplementerat barnmat med för mycket D-vitamin.
Det är svårt att avgöra en exakt gräns för vad som är toxiskt. Vuxna kan tolerera en årlig megados på 7,5 mg medan det hos barn skulle innebära risk för hyperkalcemi. Därför är de nordiska näringsrekommendationerna utformade så att övre gräns för långvarigt intag hos barn är 25 µg per dag och 50 µg/dag för vuxna.
Får du i dig D-vitaminet under en solsemester eller genom att äta mat, som innehåller rikligt med D-vitamin, är det inga problem.
Det är enkelt att äta sig till bra nivåer av D- vitamin om man äter varierat samt äter fisk och kött. Nedan får du en bra guide till D-vitamin halten i olika livsmedel.
- Bläckfisk 1,3 µg/100 g
- Böcklingfilé 19,1 µg/100 g
- Inlagd sill 11,27 µg/100 g
- Hälleflundra 9 µg/100 g
- Kaviar 2,5 µg/100 g
- Löjrom 7 µg/100 g
- Lax 12,5 µg/100 g
- Sardiner i olja 15 µg/100 g
- Makrill 3,9 µg/100 g
- Räkor 0,5 µg/100 g
- Röding 10 µg/100 g
- Rödspätta 3 µg/100 g
- Senapssill 5,7 µg/100 g
- Stekta fiskpinnar 0,87 µg/100 g
- Tonfisk 4,5 µg/100 g
- Torsk 1 µg/100 g
- Ål 48 µg/100 g
- Kantareller 2,5 µg/100 g
- Ägg 1,4 µg/100 g
- Äggula 4 µg/100 g
- Bacon 0,5 µg/100 g
- Entrcote 0,8 µg/100 g
- Fläskkött 0,6 µg/100 g
- Kalkonkött med skinn 1,4 µg/100 g
- Kycklingfilé 0,5 µg/100 g
- Nötfärs 0,5 µg/100 g
- Nötkött 0,5 µg/100 g
- Standardmjölk 0,02 µg/100 g
- Lättmjölk 0,4 µg/100 g
- Mellanmjölk 0,45 µg/100 g
- Åsens lantmjölk 0,02 µg/100 g
- Smör 0,6 µg/100 g
- Margarin 7,5 µg/100 g
/ Anneli Frisk
Brist på D-vitamin kan öka risk att få ms skriver läkarna och forskarna Jonatan Salzer och Peter Sundström i dagens SvD. De refererar till en spännande studie från Umeå Universitet. Den har publicerats i tidskriften American Academy of Neurology. I studien har forskarna sett att risken för multiple skleros (ms) minskar markant hos gravida kvinnor med höga nivåer D-vitamin i blodet.
Artikeln är bra skriven som belyser vikten av ett tillräckligt intag av D-vitamin. Det är också väldigt roligt att läkare skriver populärvetenskapligt. Att det är ett ämne som engagerar märks på att flera har bloggat om artikeln.
Författarna skriver i SvD att de vill att Livsmedelsverket ska (re)agera. Och vill få hjälp med att reda ut hur mycket D-droppar barnen ska få och hur länge vi ska fortsätta med tillskott samt om även vi vuxna ska ta fram skeden och ta oss lite D-droppar.
Men, eftersom författarna vill att Livsmedelsverket ska agera och reagera. Samt valt att publicera artikeln i en tidning som vänder sig till allmänheten, tycker jag, att de borde ange D-vitamin värdena med den standardiserade enheten korrekt. Annars blir det ännu svårare för gemene man. För vad som är indikationer för D-vitamin behandling, säger inte något för den som inte är utbildad läkare. Det blir bara större förvirring och skapar en misstro till råden och Livsmedelsverket. På vitaminförpackningar används enheterna mikrogram och IE. 1 IE = 0,025 mikrogram. 10 mikrogram motsvarar 400 IE.
Problemen som jag ser det är det inte rekommendationerna som är fel. Utan problemet är detta att få äter fisk i den utsträckningen som behövs, och inte heller tillräckligt med berikade produkter under alla våra solfattiga månader. Äter man lax ett par gånger i veckan så får man i sig 40 mikrogram D-vitamin.
Vi måste få befolkningen att äta tillräckliga nivåer. Kanske kan artikeln få igång en debatt om att vi måste satsa på prevention. Det finns ett behov av att anställa de som kan kommunicera och prata mat och näring. Dessa personer kan hjälpa till att avgöra om det behövs ett kosttillskott. Det vill säga det borde anställas fler nutritionister och dietister.
För er som är intresserade är de nuvarande Svenska näringsrekommendationerna per dag:
- 10 mikrogram för barn under två år
- 7,5 mikrogram för barn över två år och vuxna
- 10 mikrogram för gravida och ammande
- 10 mikrogram för personer över 60 år
Vilka grupper rekommenderar Livsmedelsverket att ta tillskott med D-vitamin?
- Alla barn under 2 år rekommenderas tillskott med 10 mikrogram per dag i form av D-droppar.
- Vissa barn behöver fortsätta med D-droppar även efter 2 år. Det gäller barn som har mörk hudfärg, barn som inte vistas utomhus, barn som inte får berikade produkter och barn som inte äter fisk. Hur länge de behöver fortsätta med D-dropparna varierar, men ett generellt råd är att fortsätta åtminstone upp i femårsåldern.
- Gravida som inte äter D-vitaminberikade livsmedel eller som bär heltäckande klädsel rekommenderas tillskott efter samtal med barnmorska.
- Äldre som tillbringar lite tid utomhus rekommenderas tillskott med 10 mikrogram D-vitamin per dag.
I utkastet till de nya rekommendationerna som ligger ute på Livsmedelsverkets hemsida kan vi se att rekommendationen för vuxna höjts:
- Children < 2 yr : 10 μg/d (no change)
- Children/adults > 2–60 yr: 10 μg/d (7.5 μg/d)
- 61-74 yr: 10 μg/d (no change) • 20 μg /d for those with limited or no sun exposure (no change)
- > 75 yr: 20 μg/d (10 μg/d)
Anneli Frisk
Moderaterna vill se mer fysisk aktivitet på schemat. Jag hoppas de menar att de vill öka den fysiska aktiviteten under skoldagen, utan bekostnad på andra skolämnen. Den fysiska aktiviteten kan nämligen ökas radikalt utan att man inför mer idrott på schemat.
Det borde satsas resurser på att förbättra skolgårdarna med utrustning och redskap som främjar fysisk aktivitet på rasterna. Tyvärr har många barn inte annat att göra än att hänga på rasterna. Det finns helt enkelt inget att göra för barn som har passerat lågstadiet och inte tycker om fotboll.
